Jodå. Nu är nog polaren sig själv igen.
Rusar förbi mig, eller försöker i alla fall, när vi är på promenad i skogen.
Försöker komma först till maten och allt annat hon tror att hon är bättre än mig på.

Det är kul. 
Riktigt kul!
 
Nu är allt som det ska. HURRA!
 
och människan  säjer att hon inte ska åka till jobbet på flera dagar

sig lik

Allmänt Kommentera
Jodå. Nu är nog polaren sig själv igen.
Rusar förbi mig, eller försöker i alla fall, när vi är på promenad i skogen.
Försöker komma först till maten och allt annat hon tror att hon är bättre än mig på.

Det är kul. 
Riktigt kul!
 
Nu är allt som det ska. HURRA!
 
och människan  säjer att hon inte ska åka till jobbet på flera dagar
Det är visst jag som ska berätta om allt som händer här hemma hos oss.
Jag gör så gott jag kan. Ni får ta det för vad det är.
 
Just nu har vi det bra men i morse lämnades jag alldeles ensam hemma när polaren och människan åkte iväg utan mig. Det var inte så bra tyckte jag. Inte för min del i alla fall.
Visserligen kom människan hem ganska snabbt.
Jag sov en liten stund medan jag var ensam.
 
Efter några timmar åkte människan iväg IGEN!!!
 
Det dröjde jääääääääättelänge innan hon kom tillbaka. Nu var polaren med också. Fast polaren var inte så mycket att hurra för. Allt som kunde sloka på henne gjorde det; öron, svans, huvud, hela hunden. 
Sen fick människa lyfta upp henne på hennes sovplats i soffan och där har hon varit nästan hela kvällen. Människan har burit ut henne i kväll för att kissa men nu ligger hon på soffan igen. Det är nästan så att jag tycker synd om henne.
...eller; jo. Det är synd om henne. Fast i morgon mår hon nog lite bättre.
Det säjer människan i alla fall. 
Jag får väl tro på det.
 
Människan säjer att polaren har varit hos tandläkaren.
Jag hoppas att inte jag ska dit också. Om jag är väldigt snäll kanske jag slipper.

Stackars polare ... och mig

Allmänt En kommentar
Det är visst jag som ska berätta om allt som händer här hemma hos oss.
Jag gör så gott jag kan. Ni får ta det för vad det är.
 
Just nu har vi det bra men i morse lämnades jag alldeles ensam hemma när polaren och människan åkte iväg utan mig. Det var inte så bra tyckte jag. Inte för min del i alla fall.
Visserligen kom människan hem ganska snabbt.
Jag sov en liten stund medan jag var ensam.
 
Efter några timmar åkte människan iväg IGEN!!!
 
Det dröjde jääääääääättelänge innan hon kom tillbaka. Nu var polaren med också. Fast polaren var inte så mycket att hurra för. Allt som kunde sloka på henne gjorde det; öron, svans, huvud, hela hunden. 
Sen fick människa lyfta upp henne på hennes sovplats i soffan och där har hon varit nästan hela kvällen. Människan har burit ut henne i kväll för att kissa men nu ligger hon på soffan igen. Det är nästan så att jag tycker synd om henne.
...eller; jo. Det är synd om henne. Fast i morgon mår hon nog lite bättre.
Det säjer människan i alla fall. 
Jag får väl tro på det.
 
Människan säjer att polaren har varit hos tandläkaren.
Jag hoppas att inte jag ska dit också. Om jag är väldigt snäll kanske jag slipper.
Dagens definitiva höjdpunkt är morgonpromenaden. Så fort människan kopplar loss mig sätter jag full fart in i skogen och skäller några varningsskall så att  älgar, harar, rådjur och alla andra farliga vilddjur håller sig ur vägen  ...och så att människan och polaren hör åt vilket håll jag tar vägen...
 
Därefter kommer dagens höjdpunkt - frukosten
Sen: dagens höjdpunkt - vila i människans mjuka säng!!!
Mitt på dagen kommer människan hem från jobbet för att ge oss dagens höjdpunkt - lunchpromenaden. Så fort hon släpper loss mig från kopplet rusar jag i full fart in i skogen och skäller några skall och sticker iväg. TjoHooo!
Sen kommer definitivt dagens höjdpunkt - vila. Antingen i mattes säng, i soffan eller på min egen lilla soffa. Vad polaren gör håller jag inte så noga reda på. Jag har nog med mitt eget.
 
När som helst därefter dyker människan upp igen och tar ut oss på promenad. Är det fortfarande ljust släpps vi i skogen och så fort jag är loss sätter jag fart och när jag når skogsbrynet skäller jag av lycka och rusar vidare. Om det har hunnit mörkna går vi kopplade, fast jag mular mig och rullar mig i snön ändå. Människans uppgift blir att reda ut mina ben från kopplet. Nåt måste hon få göra också, eller hur?
 
När vi kommer hemär det dags för dagens höjdpunkt - middag!
Sen är det dags för vila - dagens höjdpunkt.
Kanske leker jag kanske lite med människan så att hon är nöjd. Biter i hennes hand - på skoj naturligtvis, innan det är tid att slappa med henne i soffan.
Till sist efter en hel lång dags väntan och längtan är det dags för dagens höjdpunkt. Vi går och lägger oss i människans säng. Polaren under hennes täcke och jag knökar in min mot människans kudde och pussar på henne lite innan hon somnar.
Sen somnar jag också. ...och fiser lite kanske. Bara för att det känns så bra.
 
Sen kommer ytterligare en fantastiskt dag efter en fantastiskt natts sömn.
Hurra - för ett underbart hundliv. Att livet kunde vara så underbart hade jag ingen aning om för sex månader sen.

En härligt vanlig dag i mitt liv

Allmänt En kommentar
Dagens definitiva höjdpunkt är morgonpromenaden. Så fort människan kopplar loss mig sätter jag full fart in i skogen och skäller några varningsskall så att  älgar, harar, rådjur och alla andra farliga vilddjur håller sig ur vägen  ...och så att människan och polaren hör åt vilket håll jag tar vägen...
 
Därefter kommer dagens höjdpunkt - frukosten
Sen: dagens höjdpunkt - vila i människans mjuka säng!!!
Mitt på dagen kommer människan hem från jobbet för att ge oss dagens höjdpunkt - lunchpromenaden. Så fort hon släpper loss mig från kopplet rusar jag i full fart in i skogen och skäller några skall och sticker iväg. TjoHooo!
Sen kommer definitivt dagens höjdpunkt - vila. Antingen i mattes säng, i soffan eller på min egen lilla soffa. Vad polaren gör håller jag inte så noga reda på. Jag har nog med mitt eget.
 
När som helst därefter dyker människan upp igen och tar ut oss på promenad. Är det fortfarande ljust släpps vi i skogen och så fort jag är loss sätter jag fart och när jag når skogsbrynet skäller jag av lycka och rusar vidare. Om det har hunnit mörkna går vi kopplade, fast jag mular mig och rullar mig i snön ändå. Människans uppgift blir att reda ut mina ben från kopplet. Nåt måste hon få göra också, eller hur?
 
När vi kommer hemär det dags för dagens höjdpunkt - middag!
Sen är det dags för vila - dagens höjdpunkt.
Kanske leker jag kanske lite med människan så att hon är nöjd. Biter i hennes hand - på skoj naturligtvis, innan det är tid att slappa med henne i soffan.
Till sist efter en hel lång dags väntan och längtan är det dags för dagens höjdpunkt. Vi går och lägger oss i människans säng. Polaren under hennes täcke och jag knökar in min mot människans kudde och pussar på henne lite innan hon somnar.
Sen somnar jag också. ...och fiser lite kanske. Bara för att det känns så bra.
 
Sen kommer ytterligare en fantastiskt dag efter en fantastiskt natts sömn.
Hurra - för ett underbart hundliv. Att livet kunde vara så underbart hade jag ingen aning om för sex månader sen.