Det kom en sån mindre en.
Inte lika liten som dem jag var i närheten av i morse men tillräckligt liten.
Dessutom satt den mindre människan på en stinkande apparat som väsnades och kom hur snabbt som helst.
Polaren skyndade till mitt skydd och skällde ut människan efter bästa förmåga. Hon kan ju inte hjälpa att hon bara är en tväthand hög och formad som en Skogaholmslimpa. Den mindre människan brydde sig inte särskilt mycket om polaren.
Inte lika liten som dem jag var i närheten av i morse men tillräckligt liten.
Dessutom satt den mindre människan på en stinkande apparat som väsnades och kom hur snabbt som helst.
Polaren skyndade till mitt skydd och skällde ut människan efter bästa förmåga. Hon kan ju inte hjälpa att hon bara är en tväthand hög och formad som en Skogaholmslimpa. Den mindre människan brydde sig inte särskilt mycket om polaren.
Så jag skyndade mig 15 meter upp i skogen och gömde mig.
Jag skäms att erkänna det men jag lämnade faktiskt min människa i sticket...
Men så fort den mindre åkt förbi på stigen och min människa ropade kom jag som en blixt.
Men tror ni inte att han kom tillbaka när vi nästan var hemma?
Nej, det gjorde han egentligen inte.
Men jag trodde det.
Så jag sprang snabbt och väldigt vaksamt direkt hem och väntade på min människa och polaren.
För övrigt leker vi sitt-ligg-stanna-leker jämt och överallt. Människan gillar den väldigt mycket.
Hon säjer att vi är duktiga.
