Natten har varit bland de bästa jag haft på länge. Inget näringsdropp eller syrgasgrimma som stör, preparerad med näsdroppar, ögondroppar, alvedon och illamåendetablett. En "snäll" och tystlåten ruskompis och personal som inte stör. Vad kan bli bättre?
Droppet har jag fått på igen men det bör bli klart vid 20 om jag inte tar en promenad och ber dem pausa det. 1,5 dl fil och 1 glas apelsinjuice till frukost fick jag ner, jag tvingar inte ner för mycket mat idag så att det blir som igår.
Drömt har jag gjort men idag fick jag inte tag i den.
NU blev jag trött igen.
....
Jag somnade rejält och vaknade av att lunchen serverades. Jag spydde. Så var det kört. Ja, det är vanligt med illamående och diarré efter stamcellstransplantation. Men lika tråkigt för det tycker jag. Nu har jag fått i mig lite frysta blåbär och lite nyponsoppa med isbitar. Isbitar är nog det mesta jag "äter" här.
Nu när jag inte längre är isolerad är dörren ut till korridoren öppen. Jag hör allt, tv, telefonsamtal, personal som drar vagnar och besökare. På rummet är jag ensam igen med min ständige vän näringsdroppet. Skönt. Jag hoppas att jag inte får en sörakusa som ska dela rum med mig. Hoppas kan man ju alltid.
2 kommentar(er)
