utifuse myelomfrisk

nu halucinerar jag igen (stavas det så?)
Det är inte roligt nu. Håret lossnar i sjok. Det gör inget egentligen om det inte fastnade på allt som sen kan komma in i munnen. Jag syresätter blodet dåligt och måste ha syrgasgrimma. Det gör att jag blir enormt torr i munnen. Slemhinnorna (överallt) är torra och det är svårt att svälja. Jag har bedövningspray att ta innan måltiderna. Jag (borde) få berikad flytande kost men det missas frekvent. Att suga på isbitar är enda möjligheten att få i mig vätska ibland. (All personal visste inte att det finns isbitar åt mig, men nu vet de) Personalen är underbemannad och influensapatienter kommer in i strid ström. Jag har ont i höfterna och ständig feber. Först nu i år har jag begripit att jag är lågtempare så 38 grader är högt för mig. Tårna är bortdomnade och fingrarna känns svullna.
Och jag har mina verkliga "drömmar" att personal kommer och ska ta blodtryck/sätta dropp/ta tempen/eller nåt annat. Men när jag öppnar ögonen finns ingen annan än jag i rummet. Jag är föresten glad över att jag är ensam. I andra ensamsalar har de blivit tvungen att dubbelbelägga. Det är knökfullt och jag är glad att jag kom på infektion före alla andra.
Så har jag det. Hoppas du har det bättre.
#1 - Lena

Ja, jag har det mycket bättre trots att jag haft magsjuka och sedan kraftig förkylning på det. Varit på resande fot till dottern i Hamburg och sedan dottern i Gävle. Blev nog smittad av snoriga barnbarn.
Det är bagateller mot vad du går igenom. Jag läser din blogg och tänker på dig, men ibland är det svårt att finna ord. Hoppas att det vänder snart för dig. Kram

#2 - Annica

♥️🥰🙏Kramar till dig, tänker på dig och ber för dig! Kramar! Så tragiskt att du inte får den kost du är ordinerad!♥️

#3 - Anna-Lena

Åh, det är verkligen inte lättsamt som du har det. Och det känns svårt att inte kunna göra något. Men bra att du berättar. Jag, och flera med mig, följer ju med på resan.
Hoppas verkligen att något av dina besvär ger med sig, så snabbt som det bara går. Och sedan får de andra följa efter.

#4 - Birgitta

Det är plågsamt att läsa hur du har det- men så jättebra att du orkar berätta! Du är fantastisk! Vi är många som följer dig i tankarna och håller tummarna för att du ska må bättre och bättre. 🥰