Människan har ordnat nya sängar åt oss. Ibland är hon perfekt. Men sen blev det slut på det roliga.
Hon påstod att det inte var åt oss.
Kan hon inte förstå att det är viktigast att vi har det bäst?
 
Vilken tur att hon gett oss egna mjukisdjur i alla fall.
 
...och så finns det en hel del smått runt om i gräset att titta på också.
 

Härligt

Allmänt Kommentera
Människan har ordnat nya sängar åt oss. Ibland är hon perfekt. Men sen blev det slut på det roliga.
Hon påstod att det inte var åt oss.
Kan hon inte förstå att det är viktigast att vi har det bäst?
 
Vilken tur att hon gett oss egna mjukisdjur i alla fall.
 
...och så finns det en hel del smått runt om i gräset att titta på också.
 
Ute är inne. Jag gillar det
och destå djupare jag kan komma destå bättre 
 

over and out

Allmänt Kommentera
Ute är inne. Jag gillar det
och destå djupare jag kan komma destå bättre 
 
Jag fick följa med på resa i helgen. Ja, polaren och människan åkte också med men det är ju liksom självklart.
Vi hade varit till det där nya stället förut men det var ett bra tag sedan. Fast jag kände igen mig naturligtvis. Sen följde några dagar med nya människor och nya promenadvägar och nya rutiner.
Det var toppen att få vara med hela tiden. Jag gillade de nya människorna så mycket att jag gick och hälsade god morgon så fort jag märkte att de vaknat.
Sen åkte vi hem och det blev gamla rutiner igen. Fast vanan att självmant gå in i duschen efter promenader håller jag kvar. Och mindre rädd är jag också. I kväll blev jag mera nyfiken än rädd när en människoman joggade ifatt oss på kvällspromenaden. 
På bilden längst upp går vi också, fast det är före den här senaste helgen så jag blev ganska rädd när det kom andra i närheten.
 
Här hjälper jag människan att samla påskris på mitt eget sätt. Otroligt nog plockade hon inte in mitt ris...
 
 

Jag är som ny

Allmänt Kommentera
Jag fick följa med på resa i helgen. Ja, polaren och människan åkte också med men det är ju liksom självklart.
Vi hade varit till det där nya stället förut men det var ett bra tag sedan. Fast jag kände igen mig naturligtvis. Sen följde några dagar med nya människor och nya promenadvägar och nya rutiner.
Det var toppen att få vara med hela tiden. Jag gillade de nya människorna så mycket att jag gick och hälsade god morgon så fort jag märkte att de vaknat.
Sen åkte vi hem och det blev gamla rutiner igen. Fast vanan att självmant gå in i duschen efter promenader håller jag kvar. Och mindre rädd är jag också. I kväll blev jag mera nyfiken än rädd när en människoman joggade ifatt oss på kvällspromenaden. 
På bilden längst upp går vi också, fast det är före den här senaste helgen så jag blev ganska rädd när det kom andra i närheten.
 
Här hjälper jag människan att samla påskris på mitt eget sätt. Otroligt nog plockade hon inte in mitt ris...